De vanligaste antioxidanterna är vitamin A, C, E, betakaroten och selen.
antioxidanterna I sin naturliga form som i frukt och grönsaker bygger upp ett naturligt skydd mot inflammationer och följdsjukdomar. Däremot visar studier att vitamin A, E och betakaroten i tablettform tvärtom ökade risken.
Vitamin A finns bland annat i lever och ägg. Betakaroten är ett förstadium till A-vitamin och finns i morötter och spenat. Vitamin E finns i vegetabiliska oljor, nötter och ägg. Vitamin C finns i nypon, bär, frukt och de flesta grönsaker. Selen finns bland annat i fisk, skaldjur och nötter.
Så fungerar antioxidanter!
Sökandet efter ungdomens källa. Om du skär itu ett äpple och lämnar det utan att täcka över det blir det ganska snart brunt. Droppar du däremot över lite citronsaft på samma äpple behåller det sin naturliga färg mycket längre.
Citronsaft innehåller C-vitamin, som är en antioxidant. På samma sätt som citronsaft kan förebygga missfärgning av ett äpple, kan den också förebygga skador på kroppens celler. Detta är ett enkelt och åskådliggörande exempel på hur antioxidanter fungerar.
Drick grönt te efter maten med några droppar citron för bästa antioxidant effekt.
Om du redan brukar dricka grönt te, så vet du att det innehåller hälsosamma antioxidanter. Med bara ett fåtal droppar citron i teet kan du sexdubbla antioxidanternas uthållighet, har amerikanska forskare visat i experiment. Källa Journal of Medicinal Food.
Var finns antioxidanter?
Alla levande celler innehåller biologiska antioxidanter. Kroppens celler behöver syre. Men syret bildar också fria radikaler, som kan skada cellerna. Kroppens antioxidanter skyddar sina cellmembraner mot en för stor mängd fria radikaler.
Nyponpulver är en naturlig antioxidant
Naturliga produkter i sin ursprungliga form är bättre för kroppen och ger ett bättre upptag än kapslar och tabletter. Våra helnyponprodukter förebygger inflammationer i kroppen har visat sig hjälpa 2 av 3 vid värk. Pain@way nypon + är bättre och billigare än kemist tillverkade produkter.
Antioxidanter- kroppens försvar
Mat med antioxidanter. För att försvaret skall fungera optimalt är vi också beroende av färdiga antioxidanter via maten. Bäst källan är frukt, bär, grönsaker och rotfrukter. Här finns antioxidanter i form av vitamin C, vitamin E samt en mängd olika karotenoider och flavonoider.
Utmärkande för karotenoiderna är att de ger orange, röd eller gul färg. Den starka färgen på t ex morötter, jordgubbar och gul paprika kan alltså ses som ett bevis på högt innehåll av karotenoider. På samma sätt färgar flavonoider blåbär, svarta vinbär och blå druvor i olika karakteristiska blå- röda nyanser. Flera av flavonoiderna har i vetenskapliga studier visat sig vara mycket kraftiga antioxidanter jämfört med t ex vitamin C och vitamin E.
Kroppen ett bra försvar mot fria radikaler.
Antioxidanter har fått sitt namn efter sin förmåga att just kunna motverka oxidering. Man kan jämföra antioxidanterna med konserveringsmedel som tillsätts i feta livsmedel så att de inte härsknar - härskning är samma sak som oxidation av fett.
Flera antioxidanter bildas automatiskt i kroppen. Exempel på dessa är urinsyra, glutation och Q10 samt proteiner som binder järn och koppar. För att kunna bilda de här antioxidanterna behöver vi äta tillräckligt med protein, speciellt aminosyrorna cystein och metionin. Dessutom behövs mat som innehåller selen (som finns i fisk, skaldjur, kött, ägg, samt en del nötter, baljväxter och sädesslag), zink (där kött, skaldjur, mjölk, nötter, baljväxter, fullkornsprodukter är bra källor), koppar (finns i skaldjur, baljväxter, nötter) och mangan (som finns i fullkornssäd, nötter, bär)
A-vitamin (eller betakaroten)
Betakaroten är ett förstadium till A-vitamin, vilket innebär att det omvandlas till A-vitamin allt eftersom kroppen behöver det. Betakaroten finns i aprikoser, broccoli, cantaloupemelon, morötter, mango, papaya, persikor, sötpotatis, pumpa, korngräs och andra gröna bladgrönsaker.
C-vitamin
C-vitamin kallas även askorbinsyra. Den är vattenlöslig och behövs vid bildningen av kollagen, so m i sin tur krävs för att nya celler och vävnader ska kunna bildas och utvecklas och som kan hindra virus från att tränga in i cellmembranen. C-vitamin finns i nypon, röd paprika, apelsiner, ananasjuice, jordgubbar, sparris, meloner, kiwifrukt, grapefrukt, tomater, bär, blomkål, broccoli och korngräs.
E-vitamin
E-vitamin är inte bara en antioxidant som förhindrar skada på kroppens celler, utan bekämpar också carcinogener (ämnen som kan framkalla cancer). Dessutom stärker E-vitaminet immunförsvaret, bidrar till att förhindra blodproppar och hjärtsjukdom och förbättrar blodcirkulationen. E-vitamin finns i Chia, vegetabiliska oljor, fullkorn, avokador, vetegroddar, brunt ris, havregryn och nötter.
Fria radikaler
Vissa instabila former av syremolekyler som kan skada sunda celler kallas "fria radikaler". Utöver de fria radikaler som förekommer naturligt i kroppen bildas de också externt genom yttre faktorer som:
- Miljögifter
- Mediciner (bland annat vissa antibiotika och inflammationshämmande mediciner)
- Smog och industriella föroreningar
- Rökning och överdriven alkoholkonsumtion
- Vissa tungmetaller som kan finnas i livsmedel och vatten
- Strålning.
Antioxidanter är kända för att "utrota" fria radikaler,
Antioxidanter skyddar mot sjukdom eftersom de hindrar skadliga syremolekyler från att binda sig till andra molekyler. Dessutom bidrar de till att förhindra att fria radikaler uppstår. Aktuell forskning visar att fria radikaler kan ligga bakom ett flertal sjukdomar, som till exempel hjärt-kärlsjukdom och cancer. Antioxidanter är ett samlingsnamn för ämnen som finns främst i frukt och grönsaker och som kan ge ett bra skydd.
Elektroner som vill bilda par
För att förstå vad fria radikaler är behöver vi gå ner på molekylnivå. Alla atomer (grundämnen) består av en positivt laddad kärna omgiven av negativt laddade elektroner.
Flera atomer som slår sig samman bildar molekyler, det vill säga olika kemiska föreningar. De atomer eller molekyler som får beteckningen fria radikaler har alltid en ensam elektron i sitt yttersta skal.
Elektroner föredrar att hålla ihop parvis. Därför försöker den ensamma elektronen att hitta en annan elektron att bilda par med. Då angrips existerande elektronpar och resultatet blir nya par och nya fria radikaler. Nya fria radikaler bildas hela tiden, händelseförloppet fortsätter och en kedjereaktion sätts igång. De föreningar som lämnar ifrån sig elektroner blir oxiderade (reagerar med syre) så att de fungerar sämre eller inte alls.
Syre är en bov i dramat
Syre är nödvändigt för vår överlevnad. Då vi andas fångas syret upp i lungorna och transporteras, med hjälp av blodets hemoglobin, ut till kroppens celler. Där används det när kolhydrater, fett och protein omvandlas till energi.
När syret har fullgjort sin funktion utsöndras det mesta omvandlat som koldioxid och vatten. Men en liten del, mellan två och fem procent, bildar istället fria radikaler. Detta sker då syret reagerar med fria elektroner (så kallad oxidation). Ju mer energi vi behöver och ju mer vi äter desto fler fria radikaler bildas.
Vad händer i kroppen?
Kroppens celler består i minsta beståndsdelar av elektroner. Då kedjereaktionen med fria radikaler oxideras kan cellmembranen skadas. Sker det i hudceller kan de upplevas som ålderstecken.
Det onda kolesterolet (LDL), som är en transportform för kolesterol i blodet, har också ett cellmembran som lätt angrips av fria radikaler. Då uppstår skador som anses vara en avgörande faktor vid utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar.
Fria radikaler kan också störa celldelningen så att skador kan uppstå, i värsta fall i form av cancer. Cellskador av fria radikaler drabbar de gener som kontrollerar tillväxten av cellerna och gör att de kan utvecklas till tumörceller som växer okontrollerat. En ansamling av skadat DNA ligger sannolikt bakom flera olika cancerformer.
Fleromättade fettsyror, med viktiga funktioner i cellernas membraner (både de som omger cellen samt de som finns runt olika strukturer inne i cellen) skadas lätt. Detta kan leda till allmänt försämrad funktion i cellen. Om t ex de vita blodkropparna i immunförsvaret skadas leder detta till att immunförsvaret blir försvagat.
Rökning ger fria radikaler
Vid alla sjukdomar där immunförsvaret av någon orsak är aktiverat bidrar den ökade radikalproduktionen till de skador som uppkommer. Exempel på detta är reumatiska sjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar samt kronisk bronkit på grund av rökning.
Rökning, även passiv sådan, belastar kroppen med de farliga kvävedioxidradikalerna som med stor sannolikhet är delaktiga vid utvecklingen av exempelvis lungcancer och hjärt-kärlsjukdomar.
Vid diabetes kan ständigt förhöjda blodsockernivåer leda till ökad bildning av radikaler och därmed ökad risk för följdsjukdomar. Även åldrandet påverkas troligen av mängden fria radikaler i kroppen.
Fria radikaler medverkar med stor sannolikhet även vid uppkomsten av grå starr, skador på ögats gula fläck kanske också Alzheimers sjukdom.
Det förekommer alltså många olika typer av sjukdomar och skador som orsakas av fria radikaler. Hur svåra skadorna blir och hur de påverkar kroppens funktioner beror på vilka föreningar som angripits. Om de leder till sjukdom eller inte avgörs också av kroppens förmåga att försvara sig mot radikalerna och att reparera uppkomna skador.
De livsviktiga mineralerna och enzymerna.
Mineraler är minst lika viktiga som vitaminer eftersom de inte kan tillverkas i kroppen. Man kan säga att mineraler tillsammans med enzymer fungerar som tändstiften i en bil, är tändstiften dåliga går inte bilen heller något bra. Likadant fungerar det i kroppen, om du inte får i dig ett spektrum av olika enzymer, mineraler och vitaminer går din kropp på sparlåga och du känner dig i första hand trött och orkeslös. En längre tid av bristande näringsintag leder sedan oftast till ytterligare problem.
FOSFOR Samverkar med kalcium för att bilda och bibehålla starka ben och tänder. Förstärker effekten av andra näringsämnen och finns i cellväggar.
JOD Behövs för sköldkörtelns hormonproduktion och ämnesomsättning.
JÄRN Avgörande för bildning och funktion hos de röda blodkropparna. Viktig också för hjärnans funktion.
KALCIUM Reglerar hjärtslag och vätskebalansen och hjälper musklerna att dra ihop sig. Behövs för hormonbalansen och nervsignalerna.
KISEL Krävs för benbildning, hudens och blodväggarnas elasticitet, samt sårläkning.
KOBOLT Stimulerar bildningen av röda blodkroppar.
KOPPAR Behövs för normal bildning av röda blodkroppar och bindväv. Fungerar som en katalysator som lagrar och frisätter järn till hemoglobinet. väsentligt för bildning av myelin runt nerverna och för hormonets funktion, speciellt östrogen.
KROM Hjälper till vid nedbrytning av glukos och reglerar blodsockerhalten.
MAGNESIUM Aktiverar mer än 100 enzymer och hjälper nerver och muskler att fungera. Behövs också för att få ett öppet sinne.
SELEN Behövs för muskelprotein och håret. Deltar i kroppens avgiftning.
ZINK Väsentlig del i mer än 200 enzymer som är inblandade i matsmältning, ämnesomsättning, fertilitet och sårläkning. Viktig i huden och för hjärnans perception av omvärlden. Källa A.Schauss, Kuman Health
Balans och variation
Antioxidanterna i maten samverkar ofta på olika sätt, Vitamin C kan till exempel reparera skadat vitamin E. Samspelet mellan olika antioxidanter gör att ett blandat intag från maten anses vara betydligt bättre än att äta stor dos av någon enstaka antioxidant i tablettform.
Eftersom olika antioxidaner verkar på olika sätt i kroppen och finns i varierande mängd är det viktigt att variera sitt matintag och äta balanserat och regelbundet. När det gäller frukt och grönsaker är det bra att få i sig många olika sorter varje dag (ca 3 frukter och 2-3 grönsaker). Variera färg, form, efter säsong och vad du är sugen på. Källa: Ewerman AB, nutritionist Ulla Johansson
ORAC - ny måttstock för antioxidanter
Fria radikaler påskyndar vårt åldrande. Nu har amerikanska forskare tagit fram en måttstock som gör det lättare att skydda sig mot dem.
Lägg ORAC på minnet - för det är på stark frammarsch. Amerikanska jordbruksdepartementet har myntat begreppet och arbetar nu med ORAC (Oxygen Radical Absorbance Capacity), en mätmetod som görs på frukt, grönsaker och kosttillskott. Det talar om hur stor kapacitet av antioxidanter varje livsmedel innehåller - antioxidanter som oskadliggör skadliga fria radikaler.
Till radikalernas försvar ska sägas att de inte alltid behöver vara av ondo, de bekämpar till exempel inkräktande virus. Men radikalerna är också ansvariga för tidigt åldrande och sjukdomar i celler, kroppsvävnader och hjärna.
Antioxidanter finns i tusentals former, många fortfarande okända för forskarna.
De gör kroppen motståndskraftig mot sjukdomar och saktar ner farten på åldrandet.
Frukt har topplaceringar på Oraclistan, följt av grönsaker, medan värdena på kostillskott kan vara tvetydiga eftersom siffror kan presenteras på olika sätt. Forskning visar att nyttigheter som naturen skapar ger högre värden i blodet än enskilda preparat. Det beror på synergi
